Leia 13 veckor

Hem

Nytt År

 

 

 

Torsdag

 

2

Januari 2003

Det mest intressanta som finns just nu är att följa spår. Man kan följa andra hundars spår längs gångvägarna eller så kan man hitta ett rådjursspår och släpa matte uppför berget. Harspår genom ris och buskar med matte svettig bakom sig. Har fått gå i koppel lite mer nu de sista dagarna. Har varit ett myller av barn med pulkor överallt. Eftersom jag måste erkänna att jag inte känner total kontroll över detta lilla vidunder så har koppel varit lösningen.

 

Fredag-Måndag

 

3-6

 

På fredagen så vägde Leia 9,7 kg. En annan sak som vi ägnar stor energi åt på våra promenader är att hitta skatter. De finns överallt och ibland måste man tala om för henne att man faktiskt inte kan få allt. På flera meters avstånd så kan hon upptäcka en pappbit. De här dagarna har vi hittat gamla raketer, cigarettpaket, fimpar, stenar, använda servetter och pinnar i alla storlekar. 

 

Skattjakt med kamouflage färgad hund

 

Bilar är fortfarande spännande. Även om man är kissnödig och på väg att sätta sig så kan man totalt glömma bort det. Allt som krävs är att en bil åker förbi. Det gäller inte alla bilar utan vissa är tydligen extra fina så man kan titta långt efter dem och glömma allt annat.

 

Igår morse så hörde jag hur hon låg och tuggade. Tyckte att jag kände igen ljudet och att det var en diskborste som hon fick ha. Bestämde mig ändå för att se efter. Jag vet inte hur hon fått tag på mina glasögon men det var leksaken för stunden. Nu ser jag världen lite annorlunda. Det är lodräta små gnagrepor framför ena ögat.

 

Hon är en riktig liten tjuv. Tar allt hon kommer åt och springer iväg. Eftersom hon växer så har hon förstått att hon når längre upp. Tofflor, vantar, kökshanddukar, adventsljusen, dammsugarslangen, underkläder – inget är säkert längre. Man kan hitta det på platser där man är säker på att man inte lagt det.

 

Soffan är numera en enkel match att komma upp i. Även fast man inte får vara där kan man ligga där helt plötsligt och se ut som om det var det mest självklara att man var där.

 

Tisdag

 

7

 

Tränar sitt, ligg och stanna kvar. Stanna kvar liggande är det vi håller på med nu. Börjar få lite kläm på det.

 

På förmiddagen fick jag för mig att det var dags för att åka tunnelbana. Termometern visade äntligen varmare än     -10 grader och vi kunde gå en lite längre tur. Tre stationer åkte vi. Trodde nog att Leia skulle tycka att det var lite läskigt. Schäfern jag hade kunde vara lite harig ibland. Men som vanligt så förvånades jag över hennes beslutsamhet. Hon traskade med och gick in i tunnelbanevagnen som om det var det mest naturliga i hela världen. Nästan hela resan fick hon sitta i mitt knä. En kort stund så fick hon bekanta sig med golvet och hittade genast ett gammalt cigarettpaket. Väl framme så hälsade vi på en kompis som har en djuraffär. Leia fick hundkex och grissvans. Gott-i-gott-gott. Så åkte vi våra tre stationer hem. Fröken var lite trött då och gnällig. Det mest märkliga med hela utflykten var det konstiga pling-plonget följt av en hög röst. Var är hon som pratar???!!! ”Telefonplan nästa”

 

På hemvägen var vi så fulla av intryck att till och med en stor barnvagn kunde passera utan att vi behövde skälla.

 

Onsdag

 

8

 

Efter Leias förmiddags slummer så var det dags för promenad. Vi är fortfarande inte helt ense om vad de är till för. Jag berättar för henne att nu är det dags att uträtta sina behov. Måste ha olika åsikter om vad behoven är. Leia anser att största behovet är att utforska. Hade dessutom turen att träffa på springer spanielgänget.

 

Väl hemma igen var det dags för min lunch och för Leia att vila. Vilka bra planer man har....

Maten är varm. Leia kissar bredvid tidningen. Torkar golvet. Maten är nästan varm, tar några tuggor. Leia bajsar på tidningen. Ner på golvet och städa igen. Önskar att man vore bläckfisk i sådana lägen. En hand att ta upp bajset med. En annan att ta bort och rulla ihop tidningen och en tredje att hålla hjälpredan borta som gör allt för att bita i pappret. Maten är kall, bajslukten överhängande och jag fortsätter äta. Nej, nu är det lekdags, tycker Leia. Om inte du vill leka med mig så hittar jag på egna lekar, bita i mattan, gnaga på tröskeln – vadå hundleksaker..., då får man ju ingen uppmärksamhet.

 

Leia äter sitt mitt-på-dagen mål. Är snabb ut på tomten. Nu är det väl ändå dags. Nej då, blåsan har blivit större och det var inte alls dags för något annat än att rusa genom hallonhäcken, massor av gånger, ända tills man såg ut som en snöboll. In igen. Sovdags.

Sätter mig för att ta en eftermiddagsfika. Leia vaknar precis när kaffet är klart. Ut igen. Äntligen! Både kissar och bajsar. Vi är i fas!

Ute på tur

 

 

 

 

Visst läste jag att Aussie var en intelligent ras?

Ditt drag nästa

 

Börjar bli stora tjejen

 

Kan till och med brotta ner en späckhuggare...

 

 

 

 

Hem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright ©MWT