|
|
|
||||
|
|
Sisådär 3 månader och tre veckor |
||||
|
Torsdag - Fredag |
|
23-24 |
Januari 2003 |
||
|
Det senaste som blivit mycket populärt på promenaderna
är att hitta tuggummi. Givetvis är använda papper fortfarande
högt upp på önskelistan. Men tugga tuggummi det är grejer det. Igår torsdag
lyckades hon hitta tre tuggummin som hon gick och tuggade på. Mysigt att
plocka ur munnen på henne. Jag läste någonstans om en tjej som
berömde sin valp när den hade kissat och bajsat ute. Sagt ”kissa” när den
kissade och gav godis. På det viset hade valpen till slut lärt sig att nästan
gå och kissa på kommando. Har infört det som uppmuntran till att göra ute. Så
nu när Leia kissat kommer hon och tittar på mig och tycker att hon varit
duktig väl värd en godisbit. För att inte tala om när hon bajsat, då tycker
hon att hon varit jätteduktig. Hon sprätter först och studsar upp och ner,
fram och tillbaka i ren glädje när hon fått beröm. Lillen har lärt sig gå, lillan har fått en tand, vilka
blöjor använder ni, hur är erat dagis? När jag
jobbade kunde man ibland på fikarasterna känna en frustration över
småbarnsföräldrars värld hade krympt till att handla enbart om det. Ibland känner jag nu att min värld till
stor del handlar om kiss och bajs och att försöka få det på rätt plats. Suck,
vad lätt det är att trilla i fällan J Våran hämta nycklarna träning går framåt. Nu kan jag lägga dem bakom ett hörn och säga ”nycklarna” och hon
hämtar dem. I och för sig släpper hon dem ett par gånger på vägen men till
slut kommer de fram. Vi tränar vidare. När Leia kom hit la jag alla hennes leksaker i en stor
mässingsskål. Tänkte att om hon från början lär sig
ljudet av metall i ett roligt sammanhang så har man säkert igen det. Provade
en aktiveringsövning – att lägga godis i en kastrull med lock - det stod att det kunde vara läskigt med metalljudet
för valpar. Leia tyckte inte att det var speciellt läskigt. Om det beror på
vanan från leksaksskålen eller inte vet jag inte, men jag tror att jag
bestämmer mig för att det var bra gjort av mig.... Hurra! Det är minusgrader och sol ute!
Slasket har frusit. De två senaste dagarna har jag försökt att gå på mindre
leriga ställen. Men båda dagarna har vi träffat på Sickan ” Tervurenspojken”
. Eftersom Leia funkar så bra med honom så har de har fått springa ihop.
Självklart ingår det då att man slänger sig ner och rullar runt. Så efter varje
promenad har jag haft en grå lerhund med små piffiga detaljer som löv och
småsten i pälsen. Har fått duscha en del kan jag tala om. |
|||||
|
Lördag |
|
25 |
|
||
|
Äcklan päcklan hunden hittade hundbajs idag. Hon har aldrig varit intresserad av det tidigare men nu sprang hon iväg
med en tugga i munnen och bara vägrade komma. Hon kom inte förens det hon
hade i munnen inte fanns kvar där. Hoppades in i det längsta att
”det-var-nog-inte-bajs”, men jodå vad hon luktade i munnen. Blev ingen puss i
mammas ansikte efter det inte. Lika glad var hon ändå. När vi var ute passade vi på att lite kort träna på
sitt och stanna kvar. Det gick bra. Skall nog ta med mig
spårlina ut på gräsplan nästa gång så jag kan gå lite längre bort. Jag
erkänner villigt att kommer någon annan fyrbenta förbi så finns det inte en
chans i världen än så länge att jag är mer intressant. Spårlina skulle vara
lite säkerhet även för bilvägarna en bit bort. Har tappat två tänder. En framtand
uppe och en nere. Idag började vi så sakteliga med övningen ”stå” från
sittande. Har klurat lite på hur jag från början
skall få henne att inte ta för många steg framåt. Om det är en bra ide eller
inte får framtiden utvisa men så här gjorde jag. Tog en stor skärbräda i trä
som jag satte framför henne när hon satt. Brädan gick upp till brösthöjd.
Höll en godis framför näsan på henne. Det första hon ville göra var att gå
framåt för att ta den. Men där tog det stopp. Hjälpte henne lite att lyfta bakbenen
i stället. Efter några gånger började hon spontat lyfta bakbenen för att ta
godisen. Håll tummarna att det funkar. |
|||||
|
Söndag |
|
26 |
|
||
|
Om inte Leia var en hund så
finns det en del alternativ till vad hon skulle kunna vara, eller ibland faktiskt
tror att hon är. En studsboll: Vi skulle
försöka att springa lite fint, så där som de gör på utställningar. Men hon
bara studsade upp och ner. Hela tiden... En gris: Hon grymtar. Låter
precis som en liten nöff nöff. Joo, hon kan skälla också! Schimpans: Har ni sett
bebis aporna när de hänger runt halsen på mamma. Så försöker Leia göra. Vill
gärna stå och kramas samtidigt som hon biter mig i
håret. Leia var så lugn och fin på förmiddagen. Blev nästan rädd att hon var sjuk, men tänkte att hon mognar lilla
fröken. Sen blev det kväll. Då tog det fart. Försökte att ta det lite lugnt.
Till slut hade hon kommit med alla leksaker, funkar det inte att köra upp den
ena i ansiktet på matte så kanske det funkar med den andra. Om man försöker
sig på balansnumret att gå vid sådana tillfällen så har man en leksak som
förföljer en. Mellan fötterna, stötandes på hälarna. Att ta sig framåt är en
konst. Så det blev brottningsmatch, träningsstund, långpromenad och
avslutning med att hämta mina nycklar. Nu några timmar senare sover hon. Förresten igår vägde hon 12,1 kg |
|||||
|
Måndag-Tisdag-Onsdag |
|
27-28-29 |
|
||
|
Dagarna bara springer iväg! Det gjorde Leia ibland också. Nu har vi börjat med något jag var
väldigt skeptisk till i början, nämligen att leka ”jaga varann” när vi är
ute. På tomten har vi lekt det, men ute, kändes som om då kommer hon väl
aldrig utan tror bara att vi leker jaga. Men så fel jag hade.... Det här är
bland det roligaste som finns, så matte blir plötsligt mycket mer spännande
och rolig än vad rådjursspåren är. Mitt i jagandet kan jag ropa in henne och
hon kommer i full fart till min sida. För det mesta så väntar hon dessutom på
ett ”varsågod” innan hon springer iväg. Har inte misslyckats en gång ännu! Idag tog jag med spårlinan ut till gräsmattan här
bredvid. Vi övade på att sitta och stanna kvar.
Eftersom jag kom ihåg spårlinan så kunde jag öva på att gå lite längre ifrån
Leia. Känns tryggt att ha den eftersom bil- och gångväg inte är alltför långt
bort. Det gick riktigt bra. Blev så upplivad av det att jag tänkte att nu är
det nog dags att försöka sig på lite småspringande med Leia vid min sida.
Återigen gick det inte alltför bra. Leia studsade fram, och när man studsar
ser man mattes jackärm däruppe – den kan man bita i – och nere vid marken var
ju kopplet – det kan man också bita i! Att gå funkar rätt bra, men så fort vi
börjar gå lite snabbare så kommer studsandet. Hmm, vi får nog börja i en
annan ända. Har beställt apporter idag. En trä och en metall, berättade för Leia att hon skulle bli duktig på
att apportera. Och eftersom hon nu plockar upp allt skräp hon ser så tycker
jag faktiskt att hon skall tycka att apporterna är roliga! Beställde faktiskt
en aktiveringsboll också. Jo, det finns stunder då Leia är betydligt piggare
på aktivering än vad matte är. I och för sig så är alla stunder som Leia är
vaken aktiveringsstunder på något sätt. |
|||||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
||
|
Copyright ©MWT Lilla Villan 2003 |
|||||
