Leia 10 veckor		Hem
Torsdagen den 12 december 2002
Igår kväll tog vi ett litet bad i badkaret. Lilla smutsgrisen blev vit igen. Det var en så snabb dusch att hon hann nog inte förstå vad som hände utan var bara glad över att bita i leksakerna på golvet när jag torkade henne. Blåste lite på henne med hårfönen, den var inte kul. Men när en leksak åkte förbi näsan glömde hon bort den. Idag fyller Leia 10 veckor. Ny kort koppelpromenad, den här gången där man kunde se bilar. Gick bra. Nu på kvällen var vi ute för att kissa då hände något mycket märkligt. Leia hörde och fick syn på ett flygplan långt uppe på himmelen. Hon såg väldigt konfunderad ut. Nej, nu är vi båda trötta efter att ha haft full fart under en stund. Full fart är att upptäcka så mycket och så snabbt som möjligt bita i allt. Byta bitsak och springa så fort benen bär till nästa och föhoppningsvis inte bli stoppad. Då pratar vi inte leksaker, de duger inte. När tokrycken börjar så skall det vara gardiner, lådhandtag, papper, korgar, draperier allt sådant som man inte själv tycker är leksaker. Vi morrar åt allt vi biter i! Nu är det go´natt!
Fredagen den 13 december 2002
Leia har utslag på magen. Det började egentligen för en vecka sedan och då ringde vi till veterinären som tyckte att vi skulle avvakta. Sedan blev det bättre, men idag såg det inte roligt ut. Det hade blivit lite mer och kliade. Jag tror att det kan vara vår blyertsen som hon varit för nära. Idag klippte jag bort allt. Eftersom hon var alldeles full av utslag på magen så ringde vi veterinären och fick tid klockan 18. Hon är inte trött eller på något sätt påverkad av utslagen förutom att de kliar lite. Så den planerade utflykten –miljöträning gjorde vi. Först bilresa, sedan ner till parkering som ligger i ett garage i underjorden. Hissar, kulvertar och kontorskorridorer. Leia gick i koppel på de ställen där det gick. Hon var nyfiken men visade ingen rädsla, lite försiktighet på vissa ställen. Till slut framme i fikarummet på husses jobb. Om man skall välja någon dag som första dagen att göra ett besök så kan jag verkligen rekommendera dagen efter julfesten. Så där på fredagseftermiddagen så hade några redan gått hem och några var lite trötta. Inte så stojiga med andra ord, vilket passade en liten Aussie-fröken bra, Hon in i rummet och avvaktade lite. Vi gick förbi alla som satt och fikade tillsammans. Leia var lös i rummet och efter att vi gått förbi alla så gick hon runt och luktade och hälsade. Efter en stund såg livet lite jobbigt ut. Leia letade efter något, så vi la ut en tidning på golvet. Äntligen så fanns en toalett på plats och man kunde kissa. Det var riktigt roligt att busa med en del. Sen gick hon och la sig under ett bord och åt på ett ben. Efter det korta besöket åkte vi hem. Vid 18 så for vi till veterinären. Eftersom min gamla hund var livrädd för att åka dit, han var det redan när jag tog honom som 4-åring, så var jag fast besluten om att försöka göra allt för att det inte skulle bli så läskigt. Vi började med att stå på undersökningsbordet, var inte så kul, men med hjälp av lite godis gick det bättre. Jag bad veterinären att ge henne lite godis också. Jo, jag hade med mig eget... Besöket gick bra även om man kan önska att lite mer tid las på att vara lite gulliga med en valp. Men säkert har de som så många andra för mycket att göra på för kort tid. Han tyckte inte att hennes mage var fin. Kunde inte säga vad det var, kanske allergi, kanske ohyra. (Jag tror på den förbaskade enen) Eftersom det börjat klia och var utbrett så fick hon en kortisonspruta och recept på kortisontabletter. Sen skall vi bada henne i ohyreschampo. Förhoppningsvis är det något tillfälligt. Man kan ju tycka att allt detta skulle göra henne utmattad. Men väl hemma sov vi en stund sen var det high life på tomten. Sprang slalom mellan pinnarna ”staketet” i hallonhäcken. Tog med sig en lång bambupinne och sprang stolt runt på tomten. Nu sover hon.
Lördagen den 14 december 2002
Oj då, det var fredagen den 13: e igår. Såg det nu, det var väl därför utslagen var värre. Var på apotek och hämtade medicin idag. Det var maken som fick åka. Som det är ibland så fanns inte allt på ett apotek och alla har inte lördagsöppet, så han fick åka runt. Hamnade på apoteket i Skärholmen som måste ha ett av de sämsta kösystemen jag hört talas om. Han kom in som andra kund och tog en nummerlapp. Gör inte det om du bara har ett recept! De har en speciell kassa där alla som kommer in efter, får gå före... Även om man säger till att man aldrig varit med om det systemet och talar om att man var först, så blir det till att ställa sig sist. Förstående personal... Efter 30 minuter och sist i kön var han klar. Stackaren som satt där och var först av alla med nummerlapp hade fortfarande inte fått hjälp... Kortisontabletter, Canitexbad och Celston valerat droppar till magen. Middag med vänner på kvällen. Barnen som var med var lite läskiga första gången Leia träffade dem. Men nu minsann var det som om hon fått kullsyskon att brottas och bita i. Man känner sig lite orolig som hundägare att de skall gå hem med perforerade fingrar. Tack och lov har de flera egna hundar och vet hur det är med små valpar. Men barn är barn och valpar är valpar, så både barnföräldrarna och valpföräldrarna höll ett vakande öga. Och allt gick bra. Min andra vän som var med är ingen hundmänniska. Det brydde sig inte Leia om utan gick till henne ändå. Och jag tror nog att hon charmade in sig även där trots sina vassa tänder. Så jag fick veta att det var en väldigt fin hund. Och det är ett bra betyg!
Söndagen den 15 december 2002
Föräldrar på besök. Mycket social träning den här helgen. Leia fick ett paket som hon öppnade själv. Det var nog det godaste benet hon haft. Det engagerade i alla fall henne under hela middagen. Mera korta promenader med koppel. Det går riktigt bra. Vi har hittat på en ny lek idag. Tänk vad Tupperwareburkar har många användningsområden. Har tagit sex plastmuggar och lagt en Frolic under en av dem. Så har hon fått leta. Först rev hon de bara hejdlöst. Men tredje gången använde hon näsan. Mycket rolig lek verkade det vara. En kompis var här och lämnade dummies. En av dem var en liten söt. Den tog hon med en gång och bar iväg. Sen talade jag om hur fin den var och slängde den ett par meter på vardagsrumsgolvet och sa apport. Till min stora förvåning så hämtade hon den och kom tillbaka. Det var värt en halv Frolic i byte! Jag var inte så förvånad över att hon tog den eftersom allt verkar gå in i den lilla munnen. Däremot har hon börjat springa iväg med allt hon hittar, har redan lärt sig att hennes matte plockar ut de där jättegoda ruttna äpplena och harbajset om hon ser det. Så nu försöker jag öva på att hon skall komma med allt hon ser. Det går väl si sådär än så länge. Väger 7,2 kg
Måndagen den 16 december 2002
Har övat på att vara ensam hemma en lite längre stund. Jag var ute på tomten. Lyssnade intensivt efter yl och krasch och bang. Vissa delar av tomten behövde plast nät och kompostgaller. Varför är det som roligast att gå där det är som sämst? Bakom friggeboden är det sprängsten och risk att fastna och göra illa sig. Bakom komposten är det trångt, buskigt så man fastnar och eländigt. Men åååå så roligt. Där måste man var hela tiden. Hade försökt att sätta för några plankor. Vad trodde vi? Att det skulle hindra? Det är ju bara att springa rakt in i så de ramlar, så klart... Nu går det inte att komma in där längre. Hoppas jag.... Undrade hur mycket som var uppätet när jag kom in. Har fortfarande inte hittat något trasigt och hon låg så fint på sin kudde. På kvällen tog vi promenad i koppel. Precis när vi passerade en busstation kom en buss, så hoppade på och åkte en station. Första bussturen. Leia satt i min famn och brydde sig inte alls.
Tisdagen den 17 december 2002
Har varit utanför tomten både på promenad i koppel och lös. Att kissa går bra, men att bajsa har vi fortfarande inte ro till. Att springa i skogen genom löv och buskar, det är livet! Utslagen är nästan helt borta nu. Väldigt skönt. Träffade en liten kompis idag. En liten amerikansk cockerspaniel pojke. Leia fick gå ut på allmänningen och leka lite. Han var jättesöt och det var så roligt. Grannen och hans son kom in på fika på kvällen. Har blivit en del social träning med människor utan att vi behövt anstränga oss. Fick paketet från Häromi idag. Tidig julafton för Leia som skulle vara hjälpsam och öppna paketet. Nu vet jag inte om det är till så stor hjälp att hoppa i lådan, försöka bita i fällen eller ta sakerna och springa iväg. Men är man så dum att man sätter sig på golvet när man skall öppna paketet så får man räkna med det. Hade beställt en klicker eftersom jag tycker att det skall bli roligt att prova. Av alla sakerna på golvet så var det den hon hämtade. När jag hade tröttnat på hennes hjälpsamhet och flyttat upp allt på matbordet såg jag hur hon gick runt och letande. Lyfte upp henne så hon fick titta på sakerna på bordet. Leia sträckte sig fram och tog klickern. Aha,.... ett tecken på att klicker träning är bra.... Ett kassettband med fyrverkeriljud har jag också beställt. Det är inte så långt kvar till nyår och alla smällare. Vill försöka så gott det går att få henne van vid sådana ljud. Vore hemskt om hon skulle bli rädd för all framtid. Så nu blir det fyrverkeri dagar framöver.
Onsdagen den 18 december 2002
Så underbart det är med en liten valp. Att kunna stötta och från början visa att saker inte är farliga. Klo klippning tex. Min schäfer var livrädd. Hur jag än jobbade med honom så fick jag aldrig rädslan att försvinna. Med Leia kan jag från början visa att det är kul att klippa klorna. Inget smygande med tången, utan en liten bit Frolic på den så att den blir rolig att se. Sen försiktigt ta en klo i taget. Varje gång en klo blivit klippt så kommer det en pyttegodisbit. Och hon ligger där så nöjd. Underbart. Skall hunden stå i soffan med tassarna på soffbordet? Nej, men om det finns spännande saker där och ingen är i rummet så kan man kika lite. Väldans fart ner på golvet när jag kom in i rummet och tittade på henne. Oooops, påkommen! Har provat lite med klickern. Började med att klicka och ge en liten godis. Gick runt i huset och gjorde det på olika ställen. Tog paus. Bestämde mig för att ”sitt” var det vi skulle träna på. Efter en kort tids väntan satte hon sig. Klick. Det tog kortare och kortare tid för henne att förstå att hon skulle sitta. La in ordet ”sitt” och hon satte sig. Det här höll vi på med i omgångar under hela dagen. Gick bra. Skall fortsätta idag. Jag vet inte om jag följer konstens alla regler, men det verkar funka.
Jag är så söt när jag bara ligger här		Men hur kul är det?		Det är mycket roligare att mörda filten.
Titt i leksaks burken.		Den som söker skall finna...		...en tuss.
Kinesisk Aussie?	Snygging.		Vackraste sidan?
Öppnar paket	med ben i.		Jag har många saker.
Hem
Copyright ©MWT Lilla Villan