Kastrering för Sven

62

Det är inte lätt att vara hund och vara helt väck.
Man vaknar till och världen är konstig, men man förstår inte varför.
Benen bär inte och det känns förvirrat.

Sven var övertygad om att han tappat sina bakben och rörde bara frambenen länge.
Till slut fick jag försöka gå lite med honom i korridoren och då kom han på att han faktiskt hade dom kvar. Himla tur

Sen åkte vi hem och jag hade en något förvirrad Sven som bara ville vara jättenära under kvällen.

 

 


Kastrering är en sådan sak som det råder massa olika åsikter om.

Men idag var det dags. Sven är en blandras och ska inte ha några valpar, det gör att en kastrering minskar risken för tjuvparning. Eftersom han blir ordentligt till sig när det är löptikar i området så kanske det också minskar hans stress då.
För mig är också hälsoaspekterna viktigt, att undvika prostata problem och cancer i testiklarna.

Nackdelar är att man ändrar hormonerna hos hunden och inte riktigt vet hur det kommer påverka just min hund. Genom att vänta så Sven blivit nästan 3 år hoppas jag att han utvecklat sig själv tillräckligt.

Alternativet var att göra en kemisk kastrering för att se om effekterna blir dom man vill ha. Men kemisk kastrering är riktigt riktigt dyrt. En annan nackdel är att ämnesomsättningen påverkas och tidigare har jag haft problem med att mina hundar blivit riktigt matfriska och väldigt lätt tjocksmockar.

Men nu är det gjort.
Sven och jag åkte till veterinären. Där fick han en lugnande och sövande spruta och jag fick stanna hos honom till han somnade. Ca 2 timmar senare ringde dom och berättade att det var klart, så jag åkte tillbaka och han fick uppvakningsspruta när jag var där och kunde vakna tillsammans med mig.


 

 

När det gör ont och man bara vill vara jättenära

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here